10 orsaker att rusta upp höghusets gård

Om höghusgården länge varit likadan kan det vara svårt att få en uppfattning om hur den ens kan utvecklas. I början lönar det sig att titta nyfiket på gården och undersöka på hur många sätt en trivsam höghusgård förbättrar invånarnas vardag.

En kvinna och en man undersöker planteringarna
I Lars Soncks kvarter fick bilarna väja från gården och i stället grundade man en grön trädgård. Sommartid hämtar invånarna örter och ätbara blommor från gården då de lagar mat och äter ofta där ute. Foto: Lasse Lecklin

1. Gården blir trivsammare

Det är roligt att komma hem då man innan dörren möts av en grönskande och lockande gård. Jämfört med en asfalterad gård lockar en gård fylld med vegetation till att tillbringa tid där utan stress. Ljudvärlden är inte ekande och hård utan mjuk och livfylld under växtsäsongen. Väderfenomenen och årstiderna förändrar gårdens karaktär. På gården hittar människorna viktiga vistelserum och får stunder av lugn i sin vardag.

2. Känslan av säkerhet ökar

Då människorna upplever att gården är deras uppskattar de den och vill ta hand om den. Eftersom invånarna trivs på gården bekantar de sig bättre med varandra. Det minskar benägenheten för gräl. Det är även enklare att reda ut eventuella meningsskiljaktigheter. På en sådan här gård är det lätt att känna sig trygg.

Två människor sätter samman trädgårdsstolar under ett tak
I samband med gårdsrenoveringen fick invånarna en ny avfallsstation och en solterass ovanpå den. Arttu Hyttinen och Mons sätter samman trädgårdsstolar. Foto: Lasse Lecklin

3. Gemenskapen stärks

På en trivsam och trygg gård är det naturligt att lära känna grannarna. Olika gårdssysslor såsom lekar, odlingar och kaffestunder fördjupar grannskapsrelationerna och tilliten mellan människor. Den ensamhet som är vanlig i städerna kan lindras. En bra gård skapar gemenskap.

Tre kvinnor med trädgårdsredskap i händerna
I Olympiabyn i Kottby gör frivilliga invånare trädgårdssysslor tillsammans. De kallar gruppen perenngänget. Foto: Lasse Lecklin

4. Gården förbättrar hälsan

En grön och naturligt mångformad gård förbättrar enligt forskningen invånarnas hälsa. Det är lätt att gå ut på en intressant gård vilket ökar vardagsmotionen och utevistelsen. Man behöver inte ens göra något på gården utan bara vistelse i en grönskande miljö och invid växter i olika höjder minskar stressen och sänker blodtrycket. En mångsidig natur erbjuder olika sinnesupplevelser för invånarna: träden susar, varierande skuggor skapas i vegetationen, våt mark och blommor doftar.

På höghusgården kan man pyssla i trädgården vilket höjer humöret. Enligt ny forskning förbättrar sådana här sysslor även immunförsvaret: marken har nyttiga mikrober och då människan bearbetar marken förs de över till människan och gör nytta för bland annat tarmsystemet.

Tre barn granskar planteringarna
Tidigare var Oivas, Liisis och Stefans gård bara asfalt. Nu växer där vindruvor, hallon och olika örter. Foto: Lasse Lecklin

5. Alla får mer utrymme

Genom att slå samman höghusens gårdar får alla i kvarteret en större gård där man kan grunda områden för olika funktioner. På gården kan det finnas t.ex. ett öppet motionsutrymme, ett område för odling av nyttoväxer samt en plats för lugn och ro invid ett buskage. Små barn gillar sandlådor, större klätterställningar och mångsidiga gömställen. På gården kan man även få nya gemensamma utrymmen såsom ett cykelskjul, ett snickeriutrymme och en återvinningsstation för bruksföremål.

6. Att samla funktionerna sparar pengar

Genom att slå samman gårdarna kan husbolagen koncentrera sina funktioner samt byta olika tomtspecifika avtal till att gälla hela gården. På en gemensam gård lönar det sig att förena både avfalls- och fastighetshanteringen. Gården kan ha flera avfallsstationer men varje husbolag behöver inte längre ha en egen. Avfallskostnaderna minskar med flera tiotals procent. Om man kommer fram till att använda avfallskärl under jord och avfallspressar ska de tömmas mer sällan vilket minskar bullret och den tunga trafiken på de närliggande gatorna.

Då fastighetsskötseln sköter hela gården är arbetstagarna oftare på plats och kör inte längre mellan husen. Det lönar sig även att skaffa gemensamma redskap för hela kvarteret.

Eventuella renoveringar som övergången till jordvärme och andra förbättringar av energieffektiviteten kan planeras och genomföras med grannhusen. En större enhet får även enklare anbud än ett enskilt husbolag. Koncentreringen ökar synergin och sparar pengar. Inbesparingen beror på antalet husbolag: ju fler husbolag, desto större besparingar.

7. Stadsnaturen blir mångsidigare

En trist asfalterad gård kan omvandlas till en grönskande gård med många arter. Ju mångsidigare växter på gården desto bättre trivs även djuren där. Ett gammalt träd kan ha hundratals organismer.

En mångsidig gård stärker även invånarnas relation till naturenI en artrik stadsgård kan man lyssna till fågelsång och titta på fjärilar. Även igelkottar, ekorrar och rävar kan synas. Det går att bekämpa pollinerarsvinnet genom att plantera pollinerarvänliga växter och ställa upp insektshotell på gården. Många insekter och små organismer trivs i rishögar.

En man tittar på planteringarna
I Berghäll var grannhusens folk inte intresserade av en gemensam kvartersgård. Det enda alternativet vara att rusta upp bara den egna gården. Den lilla gården på Helsingegatan 23 fick stenar, färdig gräsmatta, träd, buskar och olika skuggväxter sommaren 2022. Foto: Lasse Lecklin

8. Gårdarna hjälper till med anpassningen till klimatkrisen

Extrema väderförhållanden blir vanligare. I Finland utlovas mer störtregn och långa värmeböljor sommartid. Översvämmande avlopp gör skada i källarna och invånarna lider av för varma bostäder. I en tätt byggd stadsmiljö skapas värmeöar där sådana här fenomen betonas. Dessa olägenheter kan besvaras genom att rusta upp gården med färre hårda ytor, fler träd och annan grönmassa. 

Växterna avdunstar vatten och gör stadsklimatet på så sätt svalare. Samtidigt skapar de skuggor på gården och bidrar till att göra bostäderna svalare. Vegetation i många skikt minskar vindstyrkan, förändrar luftens koldioxid till syre, binder dammpartiklar och gifter samt minskar ekot i den tättbebyggda miljön. 

Smältvattnet från regn och snö kan sugas upp av marken och samlas i underjordiska bevattningscisterner. Då behöver man inte vattna växterna med dricksvatten under de torra perioderna. 

Varje gård har betydelse. Ju fler gröna trädgårdar i staden desto bättre kan staden som helhet besvara utmaningarna som klimatkrisen medför. 

9. Ny parkering, bort med staket som strider mot planen 

I många områden i Helsingfors stamstad är parkeringsplatserna och staketen mellan tomter på samma nivå i strid mot detaljplanen. Om detaljplanen tillåter parkering ska man på kvartersgården satsa främst på kortvariga parkeringsplatser för bud. Det lönar sig även att ge rörelsehindrade invånares bilar prioritet för utsedda platser. 

Efter 1970-talet har inga tillstånd beviljats för att inhägna gårdarna om de ligger på samma plan. Om det finns ett olovligt staket på tomtgränsen får det inte förnyas utan de ska tas bort. Utan staket ökar gemenskapen!

Människor sitter och umgås på gården
Tidigare fanns det här på Båtsmansgatan 23 i Rödbergen fem bilplatser och garagen med bilar. Invånarna tog genast till sig gården och tillbringar tid där ensamma och tillsammans. Garagen renoverades till förråd åt invånarna. Foto: Lasse Lecklin

10. En grönskande gård skapar attraktionskraft och höjer värdet

Det är inte egalt hurdan vy som öppnar sig utanför fönstret. Invånarna uppskattar mångsidiga gårdar och gröna vyer höjer bostadens värde. En gårdsförbättring ökar höghusbostadens attraktionskraft eftersom gården är ett slags extra vardagsrum.