2:a fasen: Starta samarbetet med kvartersgrannarna genom lätta försök

Då människor som bor i olika delar av kvarteret kan träffas börjar diskussionerna om gården med ett större gäng. Nu är det möjligt att känna efter om det finns vilja till gemensam verksamhet.

A woman walks on a path in the courtyard
In the Vallilan Helmi block, the residents wanted to make the yard a more pleasant place to spend time. Terhi Upola and Antti Hasanen have organised a block festival and barbecue birthday parties for their child in the yard. Photo: Lasse Lecklin

MÅL: Förbindelser med grannhusen och invånarnas enkla gemensamma idéer testas.
MOTIVAATIONA: Paremmat korttelisuhteet, onnistumisen kokemukset.

Steg för att inleda kvarterssamarbetet:

Skaffande av kontaktuppgifter

Om ni inte ännu känner beslutsfattarna i grannfastigheterna kan ni be disponenten om kontaktuppgifterna. Det vanligaste sättet är att gå till dörren, där finns oftast disponentbyråns namn. Ta tag i telefonen och ring upp: säg vad ärendet gäller och fråga om disponentens kontaktuppgifter, och av disponenten frågar du om styrelseordförandens namn och e-post. Om det är frågan om ett hyres- eller bostadsrättshus ska du kontakta husets förvaltning.

Om husens styrelser omedelbart är engagerade kan styrelserna först träffas sinsemellan. Under mötet är det bra att lyssna till deltagarnas tankar: vilka saker är bra på gårdarna och värda att bevaras, vad saknas? Det lönar sig även att prata om eventuella renoveringar.

En kvinna går längs en trädgårdsgång
I Lars Soncks kvarter känner invånarna i olika hus varandra och utväxlar ofta nyheter med varandra. Foto: Lasse Lecklin

Grundandet av en gemensam kommunikationskanal

För kommunikationen behövs en diskussionskanal. Det lönar sig att grunda en Facebook-grupp för kvarterets invånare. Inbjudan bör spridas till varje hus.
Ladda ner färdig inbjudan här.  

Husets beslutfattare bör grunda en e-postgrupp.

Ett möte mellan beslutsfattarna är inte nödvändigt. Om styrelsemedlemmarna och ägarna inte hinner delta eller inte dyker upp lönar det sig för invånarna att framskrida i ärendet.

Ett gårdsevenemang för hela kvarteret

Syftet med det fria evenemanget är att samla alla invånare, såväl unga, gamla, hyresgäster och ägarboende, som är intresserade av gården. 

Mötet börjar med en presentationsrunda. En på förhand utsedd person leder diskussionen och ser till att alla får sina röster hörda. I det här skedet lönar det sig inte för ledarna att föreslå massiva förändringar utan framför allt att lyssna till de andra: vad gillar de som dykt upp, vad saknas eller vad önskar de för gårdarna. Under träffen bekantar man sig med varandra och kollar om det finns en vilja att utveckla gårdarna tillsammans. Det är bra att använda smågrupper för att reda ut hur invånarna vill utveckla gårdarna. Samtidigt kan man kartlägga hurdana kunskaper invånarna själva har. Det kan finnas folk med gröna tummar, naturentusiaster, arkitekter, projektledare i kvarteret.  

Under träffen kan man tillsammans gå runt i kvarterets alla trädgårdar: folk ser gärna den bekanta gården ur ett nytt perspektiv. Ta gatukritorna i bruk: det går att lekfullt skissa upp nya visioner på gårdarna. 

Två kvinnor sköter planteringarna
Trädgårdsmästare Leena Lahtinen (th) instruerar invånarna i Olympiabyn om hur de kan rusta upp sin gård enligt den ursprungliga växtplanen för huset. Disponenten beställer årligen stöd och rådgivning av Lahtinen för invånarna så planeringen är långsiktig och folket lär känna varandra. Foto: Lasse Lecklin

Kvarterets gårdskommitté grundas

Under samma träff är det bra att grunda en gårdskommitté som består av frivilliga invånare. I gruppen finns gärna några invånare från varje hus. De kan tillhöra husbolagens styrelser och invånarkommittéer, men det är inte nödvändigt: det viktigaste är intresset för gårdsärendena.

Efter träffen går gårdskommittén igenom åsikterna från mötet och skickarett sammandrag till invånarna och beslutsfattarna i sina hus. Om det inte den här gången finns intresse för att utveckla gårdarna kan gruppen bildas om ett par år och man kan sedan sondera läget på nytt. Om det finns intresse kan gårdskommittén börja komma med idéer till den gemensamma verksamheten och upprätthålla förbindelserna mellan grannhusen. 

Gårdskommittén har ingen laglig makt utan den stöder husbolagens beslutsfattare och för meddelanden upp till styrelserna och bolagsstämmorna. Det är bra att sammanträda två gånger i året.

Människor som äter kring ett bord på gården
I kvartesgården är det roligt att träffa vänner och spendera en kväll i goda grannars lag. I kvarteret Gripenberg har gemensamma kvällar blivit vanligare under de senaste åren. Foto: Lasse Lecklin

Lätta gårdsförsök

Nu är det bra att skapa naturliga sysslor för invånarna i grannhusen. Det stärker gemenskapen och skapar en grund för ett tillitsfullt och långsiktigt samarbete. Under träffarna och i enkäten har man tagit reda på hurdana saker invånarna önskar för gårdarna. Det är bra att välja ut saker som ger så många som möjligt glädje som första försök.

Möjliga försök:

  • Gemensamt talko för hela kvarteret. Det går att beställa jord, sommarblommor och nyttoväxter till alla gårdar och eventuellt odlingslådor. Om kvarteret saknar trädgårdsfolk med inspiration kan man bjuda in en sakkunnig från en lokal trädgårdsaffär till att ge invånarna handledning i hur plantorna planteras. Kostnaden är några hundra euro.
  • Ett stort insektshotell av kvistar. Av kvistarna på gården kan man tillsammans med barnen bygga ett hem för alla småkryp. 
  • Gårdsfest för hela kvarteret. Det går att lyfta stegar mot staketen och hjälpa invånarna att ta sig över dem. Det kan finnas olika program för barnen på gårdarna. Finns det frivilliga artister i husen? Sätt på grillen och häll upp saft i en kanna.
  • Trivsamma sittplatser på gemensam beställning Det går att skaffa ett bord och stolar till alla gårdar som vill det. Kring vistelseområdena kan man sätta en pergola och plantera klängväxter.
  • Diskussionsmöte. Man kan ordna ett diskussionsmöte till exempel om energisaneringar, jordvärme och användningen av solenergi. Finns det vilja att samarbeta mellan husen och även samtidigt skapa en kvartersgård? 
  • Försök med en gångförbindelse i ett år. Om invånarna vill testa på en gemensam användning av gården så kan man installera portar eller skapa öppningar i staketen mellan gårdarna. Husens styrelser kan tillåta fri passage för invånarna från gård till gård i till exempel ett år. Sedan kan man utvärdera upplevelserna och fatta beslut om fortsättningen.
  • Ett gemensamt nyttoodlingsområde på kvarterets soligaste ställe. Husbolagen kan betala vattenslangarna och sprutkannorna tillsammans. Se till att alla som vill delta känner sig välkomna.
  • Gemensamma aktiviteter och hobbyer. Gårdsyoga och -pilates, gårdslekar en gång i veckan. Mölkky, petanque, krocket, frisbeekast, darts. En ny gårdstradition behöver endast någon som leder varje speldag och inbjudan kan delas ut i trappan samt på kvarterets sociala medier.
tre barn på gården med sina hemläxor
Teo och Alma gör läxorna ute på gården efter skolan. Liisu går ännu inte i skolan. Foto: Lasse Lecklin

Kalkyler om kostnaderna för gårdarna

I det här skedet är det vettigt att kartlägga hur mycket kvarterets husbolag kan spara på gårdens kostnader. Husbolagets bokslut visar hur mycket husbolaget betalar för avfalls- och fastighetsskötseln samt disponenttjänsterna. Bokslutet kan begäras av husbolagets styrelse eller disponent. Summorna är viktiga då huskommittén och husbolagens styrelser vill jämföra hur mycket samma tjänster kostar för hela kvarteret om de skaffas gemensamt.