Från asfalt till grönska
Som bakgrund till handboken gjorde vi en gårdsenkät för höghusinvånarna. 57,9 procent av invånarna i höghusen i Helsingfors som deltog i enkäten anser att det finns saker att förbättra på den egna gården. Oavsett om du bor i kvarteren i stadskärnan eller i en höghusmiljö i en förort så uppmuntrar den här handboken höghusinvånarna och husbolagen till att göra sina gårdar grönare. Vi kan utveckla och slå samman husens gårdar till en stor kvartersgård. Sådana här gårdar är vanligare i många städer ute i världen eftersom uppskattningen för gröna stadsutrymmen håller på att öka.
I stadskärnan bildar de slutna kvarteren stora innergårdar som på ett naturligt sätt blir kvartersomfattande gårdar. Utanför centrum ser höghusgårdarna olika ut och alla kan börja utvecklas till kvartersgårdar. Men innan gårdarna som sett likadana ut i årtionden slås samman behövs gemensam vilja och handlingskraft hos invånarna och husbolagens beslutsfattare.
I dagsläget är många höghusgårdar tyvärr rätt trista. På gårdarna syns staket, asfalt, avfallskärl och ofta även parkerade bilar och cyklar, men färre invånare. De här sakerna är kopplade till varandra. Om man rustar upp gården och gör den grönare och skapar trivsamma utrymmen börjar den intressera invånarna. En blomstrande och välgenomförd kvartersgård erbjuder många fördelar för invånarnas välmående, stadsmiljön samt för husbolagens ekonomiska kalkyler i sista hand.
Som bakgrund till handboken gjorde vi en gårdsenkät för höghusinvånarna. 57,9 procent av invånarna i höghusen i Helsingfors som deltog i enkäten anser att det finns saker att förbättra på den egna gården. Oavsett om du bor i kvarteren i stadskärnaneller i en höghusmiljö i en förort så uppmuntrar den här handboken höghusinvånarna och husbolagen till att göra sina gårdar grönare. Vi kan utveckla och slå samman husens gårdar till en stor kvartersgård. Sådana här gårdar är vanligare i många städer ute i världen eftersom uppskattningen för gröna stadsutrymmen håller på att öka.
Enligt enkäten är många intresserade av en kvartersgård. 61,9 procent av svararna förhöll sig positivt till tanken på att slå samman gårdarna och 24,7 procent ansåg att det är möjligt.Många sade att det behövs råd och en verksamhetsmodell för att skapa en kvartersgård.
Den här handboken besvarar dessa behov.
Handboken består av tre faser:
Fas ett uppmuntrar invånarna att kontakta grannarna och skapa en konstruktiv anda i det egna huset. En sådan anda skapas till exempel genom att diskutera gården med grannarna och kartlägga deras gårdsönskemål. En del av idéerna är ofta sådana som man snabbt och lätt kan genomföra på den egna gården.
I andra fasen riktar man sig över tomtgränserna och bekantar sig med kvartersgrannarna i grannhusen. För att stärka gemenskapen kan kvarterets invånare och husbolag aktivera sig tillsammans och försöka på många sätt att göra tillsammans: man kan ordna planteringstalkon för sommarblommor, ordna skördefester eller sätta tillfälliga portar i kvarterets stängsel så att det blir lättare att gå på gården. Då invånarna så småningom blir övertygade om fördelarna med samverksamhet ökar intresset för kvartersgården.
Fas tre siktar på att grunda en kvartersgård. Nu för man på tal sammanslagningen av verksamheterna eftersom det sparar kostnader och frigör utrymme. Planeringen av en kvartersgård förutsätter att husbolagen engagerar sig för att skapa en gemensam gård och för en ny slags ansvarsfördelning. En smart kvartersgård planeras från början utifrån invånarnas önskemål: så får man inrymt olika nyttiga områden och funktioner på den gemensamma gården.