1:a fasen: Förändringen av gården startar med invånarna – samla en gårdsgrupp! 

Är du missnöjd med gården till ditt höghus? Det finns säkert andra som tänker likadant. Nu är det dags att börja diskutera gården och hitta grannar med positiva gårdstankar.

En grupp människor diskuterar framför ett trädgårdsbord
Vad är nästa roliga sak man kunde hitta på för gården, funderar invånarna i kvarteret Gripenberg. Foto: Lasse Lecklin

MÅL: Samla husets invånare till ett gårdsmöte, förbättra gården lite.
MOTIVATION: Enkelt, invånarnära, kräver inga ekonomiska förbindelser.

Oavsett om du är invånare, aktieägare, hyresgäst eller medlem i styrelsen för ett husbolag är du rätt person att samla grannarna och diskutera höghusets trädgård. När en person öppnar debatten kan andra stämma in. Det kräver inte mycket och förutsätter inget engagemang  . Då diskussionen har inletts hittas det ofta många andra som är intresserade av gården.  

Bekanta dig med kartan för grundandet av en kvartersgård

Stigen för att skapa en kvartersgård:  

Gör en inbjudan till ett gårdsmöte

Du kan skriva inbjudan till det första gårdsmötet själv eller använda den färdiga mallen

Se till att så många som möjligt ser inbjudan och dela den på anslagstavlor, i postlådorna, på husets sociala medier samt per e-post till invånarna, ägarna och husbolagets styrelse.

Berätta redan på förhand att målet med det fritt formade mötet är att höra åsikter om höghusets gård: hurdana tankar har invånarna kring gårdens nuläge och hurdana förbättringar önskar de? Alla invånare hinner inte delta i mötet och andra säger hellre sin åsikt anonyma. För deras meddelanden är det bra att skaffa en postlåda för trappuppgången och en e-postadress.  

Ordna ett gårdsmöte

Mötet börjar med en presentationsrunda. Kom på förhand överens om vem som leder diskussionen. Personen ser till att alla får sina röster hörda. Nu är det inte viktigt att skissa upp det slutliga resultatet utan gå igenom nuläget och de önskemål det skapar. Om det är många deltagare kan ni dela in er i mindre grupper och anteckna åsikterna som kommer fram. Det är även viktigt att lyssna till barn och ungdomar och anteckna deras åsikter. Efter mötet grundar de invånare som är intresserade av gården en gårdsgrupp.

blomkrukor och gatukritor
Det är lätt att leka med gatukritor och hitta på idéer för gården: kunde det finnas en bordsgrupp här? Här ryms ett äppelträd… Foto: Lasse Lecklin

Publicera resultaten

Gårdsgruppens medlemmar går noggrant igenom invånarnas gårdsönskemål. Vad är invånarna mest nöjda med, hur vill de förbättra den nuvarande gården och vad är de oroliga över? Senast nu är det bra att även diskutera med husbolagets styrelse eller fastighetens ägare: hur kan vi driva saken tillsammans? Informera även invånarna, affärslokalernas användare och aktieägarna om resultaten. Det behövs mycket kommunikation och i många faser: transparens är en fördel för alla.

Säkert nu finns det fler som vill komma med i gårdsgruppen. Skapa en gemensam kommunikationsgrupp och kom överens med möten minst två gånger i året, gärna varje månad i början.

Gårdsgruppen sätter i gång

En del av önskemålen kan vara enkla att genomföra genast: kanske önskar invånarna sommarblommor, odlingslådor eller sittplatser. Det finns oftast finansiering för sådana här idéer hos husbolagets styrelse eller hyresbolagets invånarkommitté. Gårdsgruppen kommer överens om att grunda odlingarna och om deras regler. I början är det bra om alla husets invånare är välkomna med att sköta, vattna och samla in skörden.

En del av önskemålen kan kräva vidareutredningar och mer finansiering. Dela ansvarsuppgifterna till de som vill ha dem. Stora beslut avgörs av bolagsstämman och hyresbolaget. Samtidigt som man börjar genomföra invånarnas önskemål i det egna huset är det nyttigt att skapa och stärka relationerna med grannhusen.

En kvinna vid dörren till trädgårdsförrådet
På Untamovägen 9 i Olympiabyn har husbolagen ett rymligt trädgårdsförråd där man lätt hämtar verktygen. Foto: Lasse Lecklin