3:e fasen: En gemensam kvartersgård är till allas nytta
Efter en lätt planering kan det vara bra att låta husets bolagsstämma fatta beslut, sedan kan man sätta igång. Nu omvandlas många gårdar till en helt ny och gemensam kvartersgård. Det är bra att kartlägga alternativen i lugn och ro.
MÅL: Ett långvarigt engagemang för en gemensam kvartersgård.
MOTIVAATIONA: Pihatila laajenee ja monipuolistuu, kustannukset kevenevät.
Hela kvarteret samlas
för att planera gården
Den gemensamma viljan är viktig
Det är viktigt att grundligt utreda invånarnas och aktieägarnas åsikter innan ni främjar den gemensamma gården. Husbolagen i samma kvarter kan genomföra separata eller gemensamma enkäter där man utreder människornas vilja att utveckla gården. Om invånarna inte vill främja gården är det onödigt att fortsätta med projektet i det här skedet. Men om majoriteten önskar sig en bättre gård ger det ett starkt mandat åt husbolagets beslutsfattare och gårdskommittén att börja utveckla gårdarna i önskad riktning.
Specificera viktiga frågor
- Vill vi nu börja förnya gården och förbinder vi oss vid att betala för det?
- Hurdan gård vill vi tillsammans sträva efter?
- Vilka åtgärder kan vi slå samman?
- Vilka åtgärder bevarar vi som tidigare?
- Hur förvaltar vi vår gemensamma kvartersgård?
Ta invånarnas färdigheter i bruk
Det går att genast börja genomföra kvartersgården med enkla medel. Om invånarna vill kan man bearbeta gården och göra den grönare med egna krafter – ta i bruk invånarnas olika förmågor: någon kan snickra en annan känner växterna. Då invånarna tillsammans sköter gården skapar de betydelsefulla relationer med varandra och slår samtidigt rot i gården.
Att slå samman gårdarna och utvidga grönområdena på gården kräver inget tillstånd. Det husbolag på vars tomt staketet finns får ta bort staketet. Staketet mellan tomterna kan tas bort med beslut av styrelsens ordförande ifall det inte finns någon höjdskillnad mellan tomterna.
Det enda kravet på staket är en höjdskillnad mellan gårdarna, staketet hindrar alltså att människorna faller. Om skillnaden är över 70 cm behövs ett staket. Om höjdskillnaden mellan tomterna är 50–70 cm räcker det med ett räcke.
Bjud in ett proffs för en lätt konsultation
Om det inte finns kunskaper eller viljan att sköta eller planera gården kan man kalla på en yrkesperson.
Det första besöket kan vara en lätt konsultation. Ett yrkesperson på gårdsplanering berättar på ett par timmar om gårdens möjligheter: var skiner solen längst, var kan man skapa ett nytt grönområde genom att ta bort asfalt och jordmassor, var kunde man placera en gemensam avfallsstation?Gårdsplaneraren berättar vad man kan skapa med olika budgetar.
Sådana här lätta konsultbesök bär frukt. De kostar bara några hundralappar så husbolagen som planerar kvartersgården kan beställa att olika yrkespersoner kommer på besök. Åsikterna och idéerna är nyttiga då huskommittén börjar sätta samman mållistan för kvartersgården utifrån invånarnas önskemål.
Efter en lätt planering kan det vara bra att låta husets bolagsstämma fatta beslut, sedan kan man sätta igång. Att grunda en kvartersgård kräver att husbolaget håller ett möte och majoriteten vid det ger sitt stöd. För att rusta upp gården behövs ofta åtgärder som förutsätter tillstånd från stadens byggnadstillsyn.Senast nu är det bra att kolla om idéerna kan genomföras och om de behöver tillstånd. Byggnadstillsynsverket ger avgiftsfria råd.
Samarbete med en yrkesplanerare
Då gårdsupprustningens mål börjar vara klara lönar det sig att inleda samarbetet med en erfaren planerare som specialiserat sig på höghusgårdar. En gårdsplan som utarbetats av en yrkesperson betalar tillbaka sig som ett gott resultat på lång sikt. Yrkesfolk på gårdsplanering kan även bäst utvärdera materialen som passar för gården och den omkringliggande arkitekturen. Valet av material är viktigt med tanke på gårdarnas användningsändamål, hållbarhet och visuella helhet. Till exempel är det i historiska gårdsmiljöer viktigt att sörja för gårdens ursprungliga anda och material.
Man kanske även vill ha nya konstruktioner på kvartersgården, såsom kvarterets gemensamma avfallsstation, ett trädgårdsskjul eller ett täckt cykelskydd, eller kanske nya lösningar för dagvatten för att hantera regn- och smältvatten. Mellan gårdar på olika nivåer kan man bygga trappor.För ett byggnadslov krävs alltid en plan för ändringen som utarbetats av en yrkesperson.
Stadens detaljplaner finns på Helsingfors karttjänst.
Bygglov från Helsingfors stads byggnadstillsynstjänster.
Om en del av invånarna ännu är fundersamma
Alla husbolag i kvarteret blir nödvändigtvis inte samtidigt ivriga över en gemensam gård. Trots det kan de övriga husbolagen i kvarteret öppna passager mellan sina tomter och skapa gemensamma funktioner och grönrum. De övriga husen följer med hur detta lyckas och vill eventuellt komma med senare.
I det första skedet för den gemensamma gården kan husbolagen vilja bevara sina avfallshanterings- och fastighetsskötselsavtal. Det passar förstås, men egentliga kostnadsbesparingar ger kvartersgården bäst då husbolagen förenar sina funktioner.
Om kvartersgården inte får understöd i det egna husbolaget lönar det sig inte att tappa hoppet på förändring. Det flyttar alltid in nya invånare och åsikterna förändras. Det lönar sig att lyfta fram saken även senare.
Tidsplanering enligt renoveringarna
Husbolagen har ofta långsiktiga renoveringsplaner. Om möjligt, lönar det sig att tidsplanera gårdsarbetet i samband med andra upprustningar som sker på gården. Bland annat erbjuder energisaneringarnas jordvärmeborrningar och täckdikesreparationerna goda möjligheter att rusta upp gården samtidigt.
Då husbolagen planerar och genomför upprustningarna tillsammans skapas många synergifördelar. En stor beställare kan även lättare få entreprenaderbjudanden än flera små beställare. Den gemensamma gårdens kostnader är lägre, så med samma summa fås ett betydligt bättre resultat.
Ett samregleringsavtal passar många
Då många olika ägares tomter omvandlas till en ny kvartersgård bestämmer husbolagen tillsammans hur området förvaltas. För att förena gårdarna räcker det med ett majoritetsbeslut under bolagsstämman.
I nya höghusområden som byggts efter 2000 föredras samregleringsavtal. Det är ett arrangemang enligt markanvändnings- och bygglagen i syfte att stöda samarbetet mellan fastigheterna. Modellen passar utmärkt även för att förvalta äldre höghusområden och slutna kvarter.
I avtalet antecknas hur kvartersgårdens fysiska verksamheter såsom avfallsstationer, gårdsområden, gångrutter och parkeringsplatser fördelas mellan tomterna. Även kostnadsfördelningen ska slås fast. Samregleringsavtalet är avsett att vara permanent så det bör utarbetas noggrannt. Avtalet registreras i kommunens fastighetsregister.